tisdag, november 22, 2016

Märks det att jag tappat suget?

Det är överskåpens fel... usch vad de sitter högt.
Roar mig med att läsa Bo Högborns krönika ännu
en gång.
Han är suverän, slår alltid huvudet på spiken.
Läs och begrunda.


Förbered dina barn för livet

LOKALA NYHETER 







Skolan ska förbereda eleverna för arbetslivet. Föräldrar ska förbereda barnen för livet.
Av en rapport från intresseorganisationen Företagarna framgår, att fyra av tio små och medelstora företag behöver rekrytera personal under det kommande året. Problemet är att det är svårt att hitta personer som är lämpliga.
Det företagen letar efter är personal som kan ta ansvar, är självgående och har rätt attityd, ett sökande som tydligen inte är enkelt.
Många av dem som svarade på enkäten, som omfattade 5 000 företagare, angav att de till och med har svårt att hitta sökande som klarar de mest elementära kraven på arbetsmoral, som att komma till jobbet varje dag, att komma i tid, att jobba och hålla tempot när de väl är på plats.




  • Attityden bland de unga, som det handlar om, är alltså att det inte är så noga, att de gör ungefär som de vill och när de känner för det.
    Företagarnas vd, Günther Mårder, säger så här i en DN–intervju (17/11):
    ”Dagens skola är enbart inriktad på kunskap och elevernas rättigheter, men förbereder inte tillräckligt för ansvarstagande och för att rättigheter också medför skyldigheter.”
    Inställningen är lite bekymmersam eftersom han lämpar över ett ansvar som egentligen är föräldrarnas på skolan. Skolan ska kunskapsmässigt förbereda för arbetslivet, men det är i hemmen attityder föds och göds, det är där våra barn formas. Jag har i och för sig väldigt svårt att tro att det finns föräldrar som förmedlar budskapet till sina barn, att det inte är så noga hur man sköter jobbet. Nej, vad det handlar om är hur väl föräldrar förbereder sina barn för livet.
    Förhållandet mamma–pappa-barn har förändrats radikalt på, med historiska mått mätt, väldigt kort tid. Aldrig tidigare har den mentala åldersskillnaden varit så liten. Aldrig tidigare har barn och deras föräldrar befunnit sig så nära varandra när det gäller livsstil, konsumtion av kläder, musik, nöjen, media...
    Detta kamratliga, mer jämnbördiga förhållande har mycket positivt med sig. Men den traditionella föräldrarollens långsamma borttynande för också med sig vissa problem och ett av dem stavas osäkerhet. Den visar sig bland annat genom floran av böcker, tidningar och teveprogram, där vi söker experthjälp för att få veta hur vi skall uppfostra våra barn.
    I dag jobbar (oftast) båda föräldrarna, barnen går i förskola, skola och efter skoltid på fritids. Det innebär att de på ett sätt har blivit mer oberoende av sina föräldrar och mer självständiga.
    Samtidigt lärs barnen att ifrågasätta (vilket i sig är sunt) på ett tidigare otänkbart sätt. Föräldrar är inte längre självklara auktoriteter. Regler och förhållningssätt, som gällde förr, har luckrats upp.
    Allt detta sammantaget har lett till att barnen har tagit över en del av bestämmanderätten i hemmen. Utöver det materiella överflöd vi skämmer bort dem med, låter vi dem vara med och tycka och bestämma om allt från matinköp till semesterresor.
    Detta fokuserande på barnen gör att de får en förvrängd bild av sin egen betydelse, vilket blir ett problem när de efter studietiden konfronteras med verkligheten och förväntas börja jobba. För då är det inte längre de som står i centrum, inte deras behov som i första hand ska tillfredsställas.
    Därför är den största tjänst vi föräldrar kan gör våra barn att förbered dem bättre på det liv som väntar dem när de flyttar från oss. Det gör också deras jobbsökande enklare.

    Inga kommentarer: