fredag, december 28, 2018

Falköping

Igår var jag på Osterian för att äta buffé.
När maten var hämtad så satt vi där och åt och in kom en mamma
med en liten grabb i tvåårsåldern i kärra.

Jag upptäckte med en gång att han använde teckenspråk för han
tecknade ljus när han kördes förbi mitt bord.

Mamman och grabben satte sig vid vårt bord, grabben satt kvar i
kärran där han blev matad med pannkakor.

Efter ett tag så började pojken vinka till mig och jag vinkade tillbaka.
Mamman och jag började prata, jag sa att jag jobbat som tolk (teckenspråk). Hon blev glad och började fråga mig om hur man tecknade vissa ord.
De gick på habilitering i Skövde och där fick de lära sig en del tecken men alldeles för lite. Ska de hänga med sonen så gäller det att ligga i det är ju viktigt att han kan göra sig förstådd och berätta vad han vill.

Mamman förklarade orsaken till varför pojken tecknade, han hade fått en hjärnblödning när han låg i magen, hon gick inte närmare in på orsaken men av det hon sade så drog jag slutsatsen att pojken inte hade rätt rörlighet i höger arm och ben.
Det var inget jag märkte, det enda jag noterade var att han tecknade med vänster.

Mamman och pappan hade suttit hemma där de bodde tidigare (Göteborg) och insåg att: här kan vi inte bo, vi är ensamma svenskar i det här området, bråk och allmän villervalla varenda dag.
De tog sitt pick och pack och flyttade till Falköping, en mindre stad där de hoppades att de skulle trivas.

Det var starkt gjort, familjerna deras var kvar men som hon sa, de är bara en kort tågresa bort.
Hoppas det går bra för den lille pojken men han hade ju en engagerad mamma så han får stöttning på vägen mot livet.

Inga kommentarer: